Under min tid som sjukskriven och sängliggandes kunde jag känna mig väldigt uttråkad och rastlös. För att fylla denna tillvaro med något positivt och meningsfullt valde jag därför att börja spela Roliga spel på nätet men framförallt på Unibet.

Unibet är en väldigt populär webbsida för spel som casino och betting. De erbjuder många olika varianter, däribland onlinepoker, slots, skraplotter, bingo, spelautomater och andra onlinespel. Det finns helt enkelt något som passar alla!

Förutom sitt stora utbud av olika spel så har de även roliga bonusar som exempelvis happy hour casino men också gratis spins på olika slots vilket gör att man har en större chans att vinna en högre summa pengar i sitt spelande.

Jag vet att det finns en del som känner sig skeptiska när det kommer till att spela onlinespel som casino och betting då man tror att det inte går att vinna pengar på det. Detta är dock inte sant, om jag ska tala från mina egna erfarenheter, då det hänt att jag ett par gånger har vunnit medelstora summor. Kanske inga storslagna hittills men ändå tillräckligt för att kunna känna att det varit värt det.

Dessutom är det ett roligt tidsfördriv när man inte har så mycket att göra. Det händer fortfarande att jag idag spelar casino, men kanske inte längre på samma nivå som innan, eftersom jag numera håller på att arbetsträna för att komma tillbaka till mitt jobb på heltid, vilket tar mycket tid från min vardag. Men jag tycker om att testa på Unibets nya spel samt när de har erbjudanden som dessa två jag nämnde ovan.

Att spela online är väldigt roligt vilket gör att det lätt kan bli beroendeframkallande. Därför rekommenderar jag starkt att man ser över sitt spelande så man inte tappar uppfattningen helt och glömmer bort hur mycket pengar man lägger på det.

Det är viktigt att kunna ha någon slags spärr så man inte fattar dåliga beslut. Jag vet själv hur glad man blir när man vinner en högre summa och att det kan vara lätt att fortsätta spela så man till slut förlorar majoriteten av det man vunnit. Men jag har även lärt mig av detta och aldrig fastnat så pass mycket i spelandet att det skulle kunna bli ett beroende. Men jag vet att många andra kan göra det, det är därför jag vill uppmärksamma detta. Har man däremot inga problem med att sätta sina gränser, så är det en rolig sysselsättning.

Jag har under större del av mitt liv varit något överviktig, men för ungefär 5 år sedan blev jag mycket sjuk, vilket gjorde att jag blev sjukskriven i över 1 års tid. Majoriteten under min tid som sjukskriven blev jag sängliggandes och nästintill deprimerad, då allt jag orkade göra var att ta mig iväg till läkarbesöken.

Efter många besök hos min läkare som försökte motivera mig till att börja träna såg jag först ingen utväg. Det var jobbigt att bara försöka ta sig upp för trappen in till lägenheten och försöka leva livet som vanligt nu när jag kände av min sjukdom mer än någonsin. Men en dag slog tanken mig att den livsstil som jag hade inte längre fungerade, och för att kunna hålla motivationen till att orka försöka träna på det viset som min doktor berättade för mig, valde jag att skaffa en hund.

Detta val kom att bli något av det bästa jag hade gjort på länge. Så fort jag fick hem Sherman blev jag genast mer motiverad till att börja promenera. Man måste ju gå ut och röra på sig när man har en hund och till min stora förvåning gick det väldigt bra. Efter att vi kommit upp i längre sträckor började vi även promenera i tempo för att sedan börja jogga tillsammans i kortare intervaller. Idag lever både jag och min hund ett väldigt hälsosamt liv då vi en gång om dagen är ute i skogen och springer.

Förutom att detta blev ett bra sätt för mig att aktivera Sherman på, växte även intresset för att vilja bli bättre. Flera studier tyder på att löpning gör så att man lever längre och förhindrar olika sjukdomar, samtidigt som de förebygger hjärtfel, vilket är mitt största problem, då jag lider utav hjärtsvikt.

Idag mår jag dock betydligt mycket bättre om jag jämför med hur jag mådde för fem år sedan. Jag är fortfarande sjuk och har en lång väg kvar att gå för att nå mitt mål och få stuk på min hjärtsjukdom. Men jag känner mig piggare och gladare än vad jag gjort under hela mitt liv och jag vet att det beror på träningen. Jag har alltid tyckt om fotboll men har svårigheter att spela seriöst, det minsta jag kan göra är att löpa och det är jag glad över. Sen kan jag ju också alltid titta live på fotboll, speciellt nu inför EM-gruppspelen.

Träning är något som varje människa behöver, mer eller mindre av. Det finns inget negativt med att röra på sig och det är aldrig försent för att börja med det. Har man svårt att komma igång är det bra om det finns någon i ens närvaro som kan hjälpa till och pusha på när man behöver det som mest. Har man även möjlighet, tid och råd kan det vara en idé att skaffa en liten springkompis som jag gjorde, det vill säga min hund Sherman. Det kan jag lova hjälper till för någon som är i liknande sits som jag själv var.

I ungefär 15 år har jag jobbat inom hantverksbranschen som snickare. Mitt intresse för att arbeta i trä och kunna skapa olika föremål började i tidig ålder då jag redan i grundskolan under träslöjdslektionerna upptäckte att jag hade en viss talang för det. Detta var något min trädslöjdlärare Roger ofta berömde mig för.

Från början tänkte jag att det var min grej och att jag skulle bli träslöjdslärare jag också, men ju äldre jag blev och fick testa på olika inriktningar inom yrket började jag inse att mitt stora intresse inom snickeri var när det kom till att tillverka möbler.

Yrket som finsnickare är mycket givande då man lägger stor tid på att arbeta praktiskt. Det kräver att man har ett öga för estetiken och att man inte är rädd för att vara nytänkande, framförallt när man jobbar för ett litet privatföretag som jag gör. Då krävs det att man vågar testa på och göra de olika beställningar som kunderna kommer och vill ha hjälp med.

Idag är hantverksyrken som snickeri mycket eftertraktade på arbetsmarknaden och man kan med största sannolikhet få ett garanterat jobb om man utbildar sig inom det. Regeringen har valt att satsa ungefär 315 miljoner kronor på att förbättra utbildningarna som rör hantverksyrken, både på gymnasiet, yrkeshögskolor och på komvux.

Dock är det inte alltid lätt att vara hantverkare då man många gånger kan få klagomål från kunder som inte är nöjda med sitt hantverk men tyvärr är detta helt enkelt en del av jobbet, likt alla andra serviceyrken. Därför krävs det att man har lite skinn på näsan för att klara av att jobba inom ett sådant yrke.

Är man dock intresserad av att bli snickare finns det flera olika inriktningar som man välja bland för att arbeta inom trä på det viset som jag gör. De fyra vanligaste är:

• Maskinsnickeri – Om man tycker om att tillverka större föremål som fönster, dörrar och köksinredning.
• Finsnickeri – Det jag jobbar inom, vilket innebär att man främst tillverkar möbler, men också är medveten om hur man färgar olika träslag och får det att se estetiskt fint ut.
• Byggnadssnickare – Dessa snickare jobbar främst med grövre arbeten som när det kommer till att bygga hus och olika fastigheter som är tillverkade i trä.
• Fartygssnickare – Som fartygssnickare är man med och bygger båtar från grunden. Det är även vanligt att man reparerar och hjälper till att renovera om båtar efter kundens tycke.

Ett av mina största intressen på fritiden är att befinna mig ute i skogen tillsammans med min hund. Det finns inte något som är mer rofyllt än att ta en härlig springtur eller promenad ute i skogen. Detta har gjort att jag blivit allt mer engagerad i miljöfrågor och om hur man tar hand om vår planet på det bästa sättet som vi kan. Tyvärr vet jag att det inte är många som tar dessa frågor på det allvaret som man borde, utan vi människor har för vana att ta saker och ting för givet, vilket är exakt vad vi gör när det kommer till vår jord.

I somras hade vi flera skogsbränder runt om i landet, vilket är väldigt ovanligt för att vara Sverige. Dessa bränder kom till oprovocerat och varade i flera dagar till veckor innan vi till slut kunde släcka dem tack vare hjälpen som vi fick från flera europeiska länder. Dessa bränder gjorde att flera kommuner förbjöd grillning och annan utomhusaktivitet som skulle kunna fatta eld, vilket var något polisen gick ut med både i radio, tv och på sociala medier. Ett problem som vi aldrig tidigare haft i Sverige.

Samtidigt kan man läsa om USA’s stora miljöförändringar där flera tornados har inträffat, värmeböljor, men även att man haft samma besvär som Sverige med skogsbränder. Dessa bränder har spridit sig hastigt och tagit flera hundratals människor liv. Trots detta ignorerar både presidenter och andra politiskt insatta företrädare detta problem och väljer att se förbi klimat och miljöfrågorna.

Det är därför det är så viktigt att vi människor som lever i dessa länder tar saken i egna händer och försöker göra allt i vår makt för att kunna bevara vår planet ett par hundra år till. Men då krävs det också att man är medveten om vad man själv kan göra.

Jag personligen föredrar att promenera eller cykla till jobbet, vilket är en bra början för dem som känner att de vill göra skillnad. Om man av någon anledning inte kan det på grund av för långt avstånd är det bra att istället åka kollektivt. Dessutom är det viktigt att källsortera, försöka spara energi genom att inte ha igång eldrivna apparater i hemmet när man inte använder dem, det vill säga, tv, dator, lampor och så vidare.

Har man även möjlighet finns det flera organisationer som man kan bli månadsgivare hos eller varför inte själv börja engagera sig med dem. Dessa organisationer kämpar aktivt för vår planet och att klimatet ska bli bättre än vad det är och framförallt mer naturligt igen.

Men för att det ska kunna vara möjligt krävs det att jordens befolkning och alla kontinenter hjälps åt. Man kan inte längre leva med hoppet om att någon annan ska ta tag i problemen, utan man måste se sin egen roll och påverkan i processen för att få en bättre och mer miljövänlig planet. Om inte för sin egen skull, så åtminstone för framtidens generationer. Inte ska de behöva ta på sig ansvaret för att lösa det dilemma som vi själva har skapat.

Den största anledningen till varför denna blogg existerar idag är på grund av mitt behov för att skriva av mig om min sjukdom som jag blev diagnostiserad med för 5 år sedan. Under en längre tid hade jag känt mig mer trött än vanligt. Jag orkade inte riktigt ta mig upp för trapporna och in i lägenheten som jag tidigare gjort.

En dag när jag satt vid arbetsbänken på mitt jobb kände jag hur jag började tappa medvetandet mer och mer, precis som om någon hade slagit till mig kraftigt i huvudet samtidigt som mitt hjärta började pumpa på. En arbetskollega till mig såg att jag var svimfärdig och hjälpte mig att lägga mig ned medan han ringde ambulansen. När jag väl kom fram till sjukhuset fick jag ta blodprov för att mäta mitt BNP och göra en EKG undersökning. Man kunde därefter konstatera att jag hade hjärtsvikt.

När orden först kom blev det en stor chock för mig. Jag hade alltid varit lite överviktig men inte på det viset att jag någonsin hade känt mig påverkad av det. Jag var van vid att jag lättare blev andfådd och kunde svullna upp lite lätt runt benen, men att det egentligen var hjärtsvikt som låg bakom detta var något jag aldrig ens i min vildaste fantasi kunde ha anat.

Man sjukskrev mig resten av månaden för att de tyckte jag kändes sliten överhuvudtaget då mitt arbete kan vara väldigt stressfyllt och tungt från dag till dag. Även en sådan sak tog jag väldigt hårt. Att jag istället behövde gå på regelbundna besök hos läkaren, men inte till jobbet var fruktansvärt tungt och en månad blev till ett år av sjukskrivning.

Att jag blev diagnostiserad med en hjärtsjukdom fick mig att känna en stor förlust kring det mesta i livet. Jag som tidigare hade varit en fullt frisk och arbetande man som uppskattade varje dag i sitt liv och sitt jobb som snickare, skulle helt plötsligt börja gå på rehabilitering och bli sängliggandes resterande av tiden då orken och motivationen till att göra annat inte längre fanns. Det var verkligen en helomvändning. En fruktansvärd sådan och allt jag såg var mörker.

Vid ett möte med min doktor talade han om för mig hur viktigt det var att jag kom igång och börja motionera för att bli mer hälsosam så att sjukdomen inte skulle ta över mig. Jag blev skräckslagen och istället för att få motivation gick jag hem med dödsångest. Rädslan av att sjukdomen skulle ta kål på mig var extrem och det tog mig en vecka innan jag fick en drastisk idé om att jag skulle göra det bästa jag hade kvar av livet och det skulle börja just den dagen.

Samma dag ringde jag in till ett hundcenter och intresseanmälde mig för en rescue hund som likt jag också hade blivit sjuk. Det var en äldre hund som hade några år på nacken men jag kände att det var perfekt för mig. Jag visste att jag inte skulle kunna komma tillbaka till jobbet på ett tag, så varför inte åtminstone skaffa mig en kompis att motionera med?

På bara några veckor och möten med hundcenter kom han till slut hem till mig. Min trogne vän som räddade mig ut från mörkret och in till mitt nya liv som en aktiv, hälsosam man. Trots att jag fortfarande är sjuk kan jag, tack vare honom, äntligen se ljuset igen.